Så kom då dagen som många fruktar, vandringen upp till O Cebreiro, och då framförallt de sista 6-7 kilometrarna där stigningen verkligen blir påtaglig, liknande den över Pyrenéerna.
4:15 stod det på klockan då vandringen drog igång, och vägen gick vindlande kring en dalgång utan någon egentlig stigning första milen fram till Trabadelo, och knappt någon stigning till Valcarce heller.
Där blev det dock frukost på Rock n Roll Pizza Bar, dock ingen pizza 😉. Visade sig att stället delvis ägdes av en danska, så blev lite snack på skandinaviska igen, precis som med norskan för ett par dagar sen.
På vägen träffade jag dessutom på en amerikan, Scott Linnyrd, med rötter i Sverige, från Linneryd utanför Vaggeryd, och jag fick lite familjehistoria. Kunde sprida lite kunskap om varifrån ortsändelsen -ryd kommer från (ordet rödja, att bränna, från att bränna skog för att ge plats för åkermark och bostäder).
Efter frukost gick det vidare lite lätt uppför till Las Herrerias, där det blev lite fika, och sen började stigningen på allvar!
Efter några kilometer finns det möjlighet till lite vila och vätskeintag i La Faba, och därefter är det dags för sista kilometrarna uppför för att till sist nå O Cebreiro på 1300 meters höjd. En stigning med 660 meter de sista 6 kilometrarna, det är ganska mycket!
När jag kom fram mådde jag oförskämt bra, men efter ett tag fick jag frossa och stelnade till i hela kroppen. Lyckligtvis släppte det efter några timmar, och det går förhoppningsvis bra resten av vägen till Santiago.
Nu är det dags att sova, godnatt,
Garmin: länk